Klas i Frankrike/Klas en France

Min näst sista dag i Frankrike ägnades åt att åka tlll agencyn och lämna in nycklarna till lägenheten. Jag trodde jag skulle få tillbaka depositionen, men så tänkte tydligen inte agencyn. Jag får nog sätta upp de pengarna på kontot för det franska äventyret.

På kvällen gick vi och åt på en indisk restaurang. Jag, mina nya tvättmaskinsägare och Victor åt god mat, men skumma efterrätter.

Den här vann priset Sämst utseende och smak, friterat bröd i sockerlag med pistage:

Indisk dessert. Skumt utseende och lika skum smak. Foto: Klas Petersson.

Själv åt jag nån form av saffransgröt med mandel. Lös, söt och knapgrig. Foto: Klas Petersson.

Kan det vara så att ännu ett flygbolag väljer att lägga ner rutten Göteborg – Nice? Tidigare har både Malmö Aviation och FlyMe gjort samma sak under min tid här på Rivieran.

Sterling är för tillfället det enda flygbolaget som flyger direkt mellan Göteborg och Nice. På deras webbplats kan man se att de just nu flyger denna rutt sex gånger per vecka till och med den 26 oktober. Sedan finns det inga fler flighter inplanerade i tidtabellen.

Med bara två veckor kvar till den 26 oktober verkar det inte heller som detta är något som kommer att uppdateras. Någon som har mer information om det här?

För att förbereda mig på att komma tillbaka till Sverige har jag börjat lyssna på svensk morgonradio igen. Men i morse var den svenska radion på franska!

Nobelpristagaren i litteratur Jean-Marie Gustave Le Clézio offentliggjordes idag. P1-redaktionen hade dammat av sin gamla franska och frågade hur det kändes när han fick samtalet om att han fått nobelpriset. Jean-Marie svarade att det var hans fru som tog samtalet. Typiskt!

Jag har inte läst Jean-Marie Gustave Le Clézio ännu, kanske någon av bloggläsarna har?

Gustave kommer härifrån Nice så det blir väll snack om det här på jobbet idag kan jag tänka.

Mannen på bilden är inte Jean-Marie Gustave Le Clézio utan vår egen Horace Engdahl när han offentliggör pristagaren. Foto: Wikipedia

En tisdag i september var jag ute och gick en kvällspromenad i mitt kvarter och förvånades över alla ledningar som går kors och tvärs genom luften. Kanske är det telefonledningar och isåfall har det här blogginlägget åkt i en av dem. Det är spännande.

Jag önskar att fler visste hur Internet fungerar; hur vackert Internet är uppbyggt. Och hur det kan fungera trots att det är så stort och komplicerat. Tänk att bilden av telefonledningen här nedanför går igenom telefonledningen som den avbildar och kan komma till er i Sverige!

Vackert!

Telefonledningar i Antibes, Frankrike. Foto: Klas Petersson

När vi en dag satt och åt lunch på terrassen utanför matsalen, som vi alltid gör, kom vi att börja prata om Oktoberfesten. Ni vet när det sitter tusen tyskar i ett tält och dricker öl i gigantiska mängder, äter korv och surkål och sjunger tyrolervisor.

Vi ville åka till Tyskland.

Men efter några tafatta försök förra året var det nog ingen som riktigt ville försöka sig på det projektet igen. Istället tänkte vi som så ofta förr: ”om inte vi kan komma till festen, får festen komma till oss”.

Senare samma eftermiddag var facebook-eventet offentliggjort och en riktigt, riktigt regnig lördagskväll några dagar senare kom det hem en massa glada vänner till mig och festade loss på surkål, korvar, öl och oktoberfestmusik.

Någon snarkade på toaletten, en halv handdukshängare försvann och jag hade surkål kvar i kylen i 11 dagar innan jag var tvungen att slänga den för att den började byta utseende.

Som en vanlig oktoberfest alltså.

Anders och Stephanie oktoberfestar loss. Foto: Klas Petersson?