Lexikonet ökar i popularitet

Mitt franska hobbyprojekt att bygga ett eget lexikon rullar på. Jag behöver ju någonstans att skriva in alla ord som jag lärde mig och eftersom jag är en nörd räckte det inte med ett kollegieblock.

Jag ville ha en webbsida så alla andra också kunde ta del av lexikonet.

Efter ett tag växte ett franskt lexikon upp här på bloggen, men ganska snabbt blev det för stort så det fick flytta ut.

Sedan ett tag tillbaka finns mitt franska lexikon på www.fransktlexikon.se och besöksantalet bara fortsätter att växa. Senast jag kollade var det ca 18 000 besök/månad!

Skriv gärna en kommentar om du vill ha en speciell funktion i lexikonet.

Nästan 20 000 besök/månad!

Dag 8: Fransmännen versus ordning och reda

Amadeus är ett stort företag som har utvecklat många rutiner och processer för de saker som skall utföras. Tex finns det en rutin för hur man slutar på Amadeus.

Först får man rent fysiskt gå till HR (personalavdelningen) och säga att man vill sluta. Det gjorde jag redan i somras eftersom jag hade några månaders uppsägningstid. Några dagar innan slutet börjar det dyka upp mail om ”the checkout procedure” och då kan man följa sin egen avveckling på intranätet. Ett flertal steg skall utföras innan man får lov att lämna företaget. Allt är mycket välordnat och ofranskt.

Allteftersom de sista dagarna går förvandlas fler av de röda kryssen i listan över saker som måste slutföras, till gröna bockar. Tex blev ledningskommitténs kryss ganska snart till en bock. Undrar vad som hände där? Sedan kom det ett mail om att jag var skyldig DVD-uthyrningen på jobbet 3 euro sedan ett år tillbaka. Kontorsautomatiseringen (en fantastisk avdelning på jobbet som sköter allt som har med kontoren, datorerna och telefonerna att göra. Berätta gärna din bästa kontorsautomatiseringshistoria i kommentarerna.) skulle besökas och jag fick ett OK men jag vet egentligen inte vad som hände.

Slutligen skulle min RSA-token (den fräcka lilla säkerhetsdosan som hela tiden visar nästan slumpmässiga nummer) lämnas åter och sedan var det klart. Jag frågade mannen i det sista kontoret jag besökte om det bara var att gå nu och han sa ”yes”. Så jag gick.

På måndag morgon ringde chefen och sa ”Klas, du måste komma hit och checka ut”. Så mycket för den välplanerade processen. De hade inte tagit med det sista stegen som var själva utcheckningen.

Så jag begav mig ut i den franska kollektivtrafiken:

Day 8: French bus times (in October)

”Obs! Nya tidtabeller gäller från 2 september.” Taget i slutet av oktober. Vem satte upp den här lilla varningen och när? Hade det inte varit bättre att sätta upp nya tidtabeller när man ändå var där och klistrade?

På jobbet var det ett himla ståhej i receptionen när jag försökte förklara att jag slutat fredagen innan men ändå ville gå till jobbet. När de insett att jag behövde ett tillfälligt passerkort/badge för att besöka HR igen och få mina sista papper frågade damen:

– ”Which company are you from, sir?”.

– ”Well, I was from Amadeus last Friday”.

– ”It doesn’t work with Amadeus in the computer, do you already have a badge?”

Och sedan tog vi allt från början igen.

Dag 17: Franska bär, insekter och kontor

Det är fredag och för att återigen försöka förädla våra fotografiska färdigheter begav vi oss ut i skog och mark.

Den lilla rundan i skogen bakom kontoret börjar bli välkänd för oss och det finns verkligen inte mycket att föreviga på bild. Nästan alla träd är likadana, det mesta är torrt och brunt och solen kastar sina strålar på samma sätt som förra gången.

Efter några tafatta försök att hitta fantastiska kreationer av löv och kottar kom vi fram till ett träd med knallröda och brandgula bär. Jag har aldrig sett dem förut och jag skulle beskriva bären ungefär som litchi-frukter, men det tror jag inte att det är.

Day 17: French fruits and insect

Inte Litchi? Här med en grön gäst. Vet du vad bäret eller trädet heter? Foto: Klas Petersson.

Efter ett tag kom vi ut på öppnare mark och kunde se våra kontor. Visst ligger det fint, mitt förra jobb?

Amadeus

Amadeus kontor i Sophia Antipolis. Foto: Klas Petersson.

Det enda Nicolas tyckte värt att publicera var en bild på Johan.
– Johan, du får vara försiktig så inte benen dina går av.

Dag 21: Anställningsintervju i Göteborg

En helg i oktober åkte jag till Göteborg för att gå på anställningsintervju hos Vehco.

Vehco, kort för Vehicle Communications, är ett litet företag vid Lilla Bommen i Göteborg. Deras grej är att bygga spännande funktioner med hjälp av kommunikation mellan lastbilar och deras respektive åkerier eller lastbilscentraler.

Vehcos system. Bild från www.vehco.se

Jean-Marie Gustave Le Clézio är född här

För att förbereda mig på att komma tillbaka till Sverige har jag börjat lyssna på svensk morgonradio igen. Men i morse var den svenska radion på franska!

Nobelpristagaren i litteratur Jean-Marie Gustave Le Clézio offentliggjordes idag. P1-redaktionen hade dammat av sin gamla franska och frågade hur det kändes när han fick samtalet om att han fått nobelpriset. Jean-Marie svarade att det var hans fru som tog samtalet. Typiskt!

Jag har inte läst Jean-Marie Gustave Le Clézio ännu, kanske någon av bloggläsarna har?

Gustave kommer härifrån Nice så det blir väll snack om det här på jobbet idag kan jag tänka.

Mannen på bilden är inte Jean-Marie Gustave Le Clézio utan vår egen Horace Engdahl när han offentliggör pristagaren. Foto: Wikipedia

Jag har sagt upp mig – snart tillbaka i Göteborg igen

I måndags sa jag upp mig från jobbet på Amadeus, här på den franska rivieran. Jag har inget annat jobb att gå till ännu, men jag vet att jag vill hem till Göteborg så det var inte mycket att göra.

Om ca tre månader, nån gång i oktober, kommer jag tillbaka. Till dess skall jag ha det gött och leva livet här nere.

Operation hinderbana

Ni som följer min blogg tror kanske att era fördomar mot fransmännens strejkande varit felaktiga. Ni tror kanske att fransmännen har börjat civilisera sig och arbeta på arbetet. Ni tror kanske att det inte har varit strejk här sedan min senaste rapport om busstrejken.

Fel.

Fransmännen strejkar hela tiden.

Jag har nog bara vant mig eller slutat klara av att hålla isär de olika strejkerna. Men jag skall försöka bättra mig för att kunna rapportera hem hur samhället (mer eller mindre) fungerar här.

Meteorologerna strejkar

5 juni strejkade meteorologerna. Jag vet inte för vad och vad de fick ut av det. Kanske var det mot det dåliga vädret?

På jobbet hade vi lite svårt att förstår hur någon skulle bry sig, förutom bönderna. Men bönderna strejkar nog också.

Operation snigel

Om jag har förstått det hela rätt drog operation snigel igång förra veckan. Den gick ut på att långtradarchaufförerna körde extremt långsamt på motorvägarna (30 istället för 130) för att demonstrera mot de höga bränslepriserna.

Operation Snigel.

Operation hinderbana/ställa till med bråk (chicane)

Idag började operation hinderbana och det är långtradarchaufförerna som står bakom även denna. Här i Nice innebär det att de blockerar flygplatsen. Läs mer i Nice matin (på rolig svenska). Även denna strejk är mot de höga bränslepriserna.

Ännu en tågstrejk

Förra måndagen strejkade de två största fackförbunden hos SNCF (jämför SJ) i 20 timmar mot omorganisationen av godstrafiken(?). Att SNCF strejkar är mer regel än undantag.

Någon som minns vad fiskarna gjorde? Var det nån stödstrejkt för sniglarna?