Dag 8: Fransmännen versus ordning och reda

Amadeus är ett stort företag som har utvecklat många rutiner och processer för de saker som skall utföras. Tex finns det en rutin för hur man slutar på Amadeus.

Först får man rent fysiskt gå till HR (personalavdelningen) och säga att man vill sluta. Det gjorde jag redan i somras eftersom jag hade några månaders uppsägningstid. Några dagar innan slutet börjar det dyka upp mail om ”the checkout procedure” och då kan man följa sin egen avveckling på intranätet. Ett flertal steg skall utföras innan man får lov att lämna företaget. Allt är mycket välordnat och ofranskt.

Allteftersom de sista dagarna går förvandlas fler av de röda kryssen i listan över saker som måste slutföras, till gröna bockar. Tex blev ledningskommitténs kryss ganska snart till en bock. Undrar vad som hände där? Sedan kom det ett mail om att jag var skyldig DVD-uthyrningen på jobbet 3 euro sedan ett år tillbaka. Kontorsautomatiseringen (en fantastisk avdelning på jobbet som sköter allt som har med kontoren, datorerna och telefonerna att göra. Berätta gärna din bästa kontorsautomatiseringshistoria i kommentarerna.) skulle besökas och jag fick ett OK men jag vet egentligen inte vad som hände.

Slutligen skulle min RSA-token (den fräcka lilla säkerhetsdosan som hela tiden visar nästan slumpmässiga nummer) lämnas åter och sedan var det klart. Jag frågade mannen i det sista kontoret jag besökte om det bara var att gå nu och han sa ”yes”. Så jag gick.

På måndag morgon ringde chefen och sa ”Klas, du måste komma hit och checka ut”. Så mycket för den välplanerade processen. De hade inte tagit med det sista stegen som var själva utcheckningen.

Så jag begav mig ut i den franska kollektivtrafiken:

Day 8: French bus times (in October)

”Obs! Nya tidtabeller gäller från 2 september.” Taget i slutet av oktober. Vem satte upp den här lilla varningen och när? Hade det inte varit bättre att sätta upp nya tidtabeller när man ändå var där och klistrade?

På jobbet var det ett himla ståhej i receptionen när jag försökte förklara att jag slutat fredagen innan men ändå ville gå till jobbet. När de insett att jag behövde ett tillfälligt passerkort/badge för att besöka HR igen och få mina sista papper frågade damen:

– ”Which company are you from, sir?”.

– ”Well, I was from Amadeus last Friday”.

– ”It doesn’t work with Amadeus in the computer, do you already have a badge?”

Och sedan tog vi allt från början igen.

Dag 26: En fransk busshållplats

Hur man vet att man är på en fransk busshållplats:

  • Trottoaren man står på är ungefär en halvmeter bred
  • Tidtabellsskylten är i höjd med magen
  • Tidtabellen gäller inte längre/är för fel linje/finns inte
  • Den elektroniska tavlan som skall räkna ner till nästa buss piper istället för att räkna
  • Tidtabellen har bara med de större hållplatserna och inte den man befinner sig på
  • Det finns inga fransmän i närheten, eftersom fransmännen vet bättre än att försöka åka buss
  • Bussarna stannar inte

Hur man åker buss i Frankrike:

  • Om det är ljust ute går man till en hållplats och väntar. När det kommer något som är större än en bil viftar man tills det stannar. Annars upprepa.
  • När något stannar går du på och låter oftast bli att betala för det är ”gratisvecka”.
  • Gå av innan du hamnar i trafikstockning / bussen går sönder på motorvägen.

Måndagsstrejken är över

Bussförarna här i Antibes har strejkat. Den här gången körde de med en måndagsstrejk, dvs de körde inte buss på måndagar.

Det finns en ny buss här som heter 100. Den har alltid varit lite speciell för den går trots att det är strejk. Jag vet inte hur den gör, kanske har den en busschaufför som inte är med i facket?

Nu skall måndagsstrejken vara över för den här gången enligt Ma Ville.