Snacket om transfetter
Det snackas mycket om transfetter så jag kände mig tvungen att ta reda på vad det är och varför det påstås vara onyttigt.
Först har vi de tre vanliga fettyperna:
- Mättade fetter
- Enkelomättade fetter
- Fleromättade fetter
Vanlig föreställning:
- Mättade = dåliga
- Omättade = bra
Omega3 är tex fleromättat. omega3 och omega6 är livsnödvändiga för människan och kroppen kan inte själv tillverka dessa (kroppen kan dock omvandla protein och kolhydrater till enklare fettyper). När man härdar fett ofullständigt bildas transfetter och omega3-fetterna försvinner. Helt härdat fett blir mättat och innehåller inga transfetter.
Transfetter (eller härdat fett)
Transfetter verkar definieras som ”omättade fettsyror med speciell form” [Livsmedelsverket]. De förekommer naturligt i liten mängd i mjölkprodukter och kött.
Transfetter används av industrin för att de är billiga, har lång hållbarhet och lämplig konsistens.
I pommes och godis
Man hittar transfetter i livsmedel som innehåller ”Delvis härdat fett”, dvs väldigt många. Men framförallt förekommer det i kakor, godis, glass, hårda matfetter och feta bageriprodukter. I Sverige verkar användningen av delvis härdade fetter (som alltså innehåller transfetter) ha minskat betydligt sedan mitten på 90-talet. Enligt Livsmedelsverket är det frityroljor som är den största transboven, upp till 25% av fettet kan vara transfett. Pajer, piroger, snacks och godis är andra produkter som visar höga halter av transfetter.
Jag äter transfetter i solen efter badet i Medelhavet den 1 november.
Livsmedelsverket har en lista över vanliga livsmedel och hur mycket transfetter de innehåller »
Märkning
Det finns ingen skyldighet att i Sverige ange om en produkt innehåller transfetter. Deklareras ”delvis härdat fett” kan produkten innehålla varierande mängder transfetter. Naturlig förekomst av härdat fett behöver inte deklareras (tex i kött eller mjölk). Tillverkaren kan frivilligt publicera mängden transfetter i ”Näringsvärdesdeklarationen”, men då måste också övriga näringsvärden deklareras.
Hur påverkar det oss?
Detta är naturligtvis inte helt kartlagt. Livsmedelsverket verkar vara säkra på att transfetter höjer det onda kolesterolvärdet och samtidigt sänker det goda kolesterolet. I övrigt finns inga bevisade samband enligt Livsmedelsverket. Hjärt- och kärlsjukdomar är som vanligt på tapeten. Cancer finns också bland de sjukdomar som transfetterna kan öka risken för.
Smörjolja är vanligtvis inte gjord på animaliskt eller vegetabiliskt fett utan istället baserat på olja. Men i just detta fallet visade det sig att ett vanligt bordsmargarin även kan användas för att smörja en dörr.
Tack för länkarna! Är i samma situation som du var och såg länkarna nu. Perfekt att lyssna på på...
Allt du behöver veta om transfetter – essän, är det uppföljaren till Allt du beöver veta om sill – föredraget? Lysande! Bra att du fortsätter din folkbildning där nerifrån! Obs bara att Bregott är smör med rapsolja, inget margarin…kanske därför det funkar så bra på dörrar? Det enda man behöver i verktygslådan -> snart på cykeln oxå. Kram!
Nej du, Linda! Det här är inte allt du behöver veta om transfetter. Det finns otroligt mycket mer. Tex att Danmark redan har förbjudit industriellt framtagna transfetter.
Man saknar Bregottet här i Frankrike.
[...] Mitt första inlägg skrev jag den 11 november 2006 från ett lägenhetshotell inte långt härifrån. Nu är det bara 69 år kvar till bloggen fyller 70, som Ekot. [...]
Om man vill att nya svenskar ska läsa igenom bloggen från start till slut, börjar man på denna sidan då och tar sig framåt eller finns det ett bättre sätt? Är detta det första blogginlägget?
Haha! Ja, det är det bästa sättet. Vill man hellre läsa inläggen i bokstavsordning finns de på http://www.klasifrankrike.se/alla-inlagg/
Är detta den nya svenskamaffiamedlemsriten?
ja, detta är en del för att få vara med i gänget…sen måste man äta grodlår och sjunga franska sånger också